Projekt KLIMATSTRÖ Lokalt, värmebehandlat, kvalitetssäkrat rörflenströ i kretslopp

Projektpresentation 181025

Innovationsprojekt ”KLIMATSTRÖ Lokalt, värmebehandlat, kvalitetssäkrat rörflenströ i kretslopp” är fortsättningen på en utveckling som pågått hos Glommers Miljöenergi AB sedan 2010 när de investerade i en polsk skruvpress kallad Biomasser.

Den polska tekniken skiljer sig från den i Sverige vanliga kolvpress-tekniken och skapar nya möjligheter för produktutveckling med strå som råvara.

Syftet med detta projekt är att utveckla en lönsam ströproduktion på gårdsnivå. Den polska tekniken ska kompletteras med innovativa lösningar som gör produktionslinjen automatiserad och effektiv samtidigt som ströet kvalitetssäkras och anpassas efter användarnas behov. Tanken är att sådana produktionslinjer ska kunna installeras på många gårdar och bidra till ökad rörflenodling och tillgång till ett högkvalitativt strö på den lokala marknaden.

Ströets goda funktion i gödseln förbättrar möjligheten till kretslopp av växtnäring, effektivare biogasproduktion och bättre nyttjande av hästgödsel.

Vi som arbetar med utvecklingen är:

Rörflenodlare
Sven-Erik Wiklund Skellefteå, Nils-Gunnar & Andreas Mattsson Umeå, Bengt & Anders Erlandsson Nybro

Projektägare
Susanne Paulrud, RISE (Research Institutes of Sweden)

Projektledare
Cecilia Wahlberg Roslund, CEWARO AB

Demonstrationsanläggning
Glommers Miljöenergi AB, Bo Lundmark & Co

 

Projekt Samverkan kring energigrödor, slam och aska i kretslopp

www.biomassaochslam.se

Idén med det här samverkansprojektet är att utveckla och tillämpa en modell i full skala där energigrödor, slam (rötat avloppsslam) och aska ingår i ett kretslopp.

I arbetet ingår att etablera en energigrödeodling, där nytta och konsekvenser ur alla parters perspektiv ska utvärderas. Odlingen kommer att gödslas med slam och aska från Borås Energi & Miljö som ska ersätta handelsgödsel i så stor omfattning som möjligt. Råvaran ska skördas och levereras som bränsle till kraftvärmeverket i Borås.

Detta projekt är ett samarbete mellan RISE Research Institutes of Sweden, Borås Energi & Miljö, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Lundby Maskinstation i Trädet samt Luleå Tekniska Universitet.

 

 

 

 

Rörflen, ett slagtåligt och tätt material för nya produkter Forskningsprojekt avslutat

Under perioden april 2015 till mars 2017 pågick ett forskningsprojekt under ledning av Swerea SICOMP i Öjebyn. Hushållningssällskapets Malåkontor, Glommersträsk Miljöenergi, Plastteknik i Ostvik samt Luleå Tekniska Universitet ingick i projektet som finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning, En målsättning var att testa rörflen i nya sammanhang och öka värdet och användningen av rörflen. Möjligheten att använda rörflen som förstärkande fiber i kompositmaterial har undersökts.  Fibern från rörflen undersöks också i olika storlekar. Från möjligheten till att isolera mikrofibrillerad cellulosa (MFC) med exceptionella mekaniska egenskaper till att använda obearbetad rörflen (direkt från åkern) i kompositer.

Termoplastkompositer tillverkade av polypropen blandat med rörflenhalm, briketterat rörflen och rörflenspellets har tillverkats. Dessa termoplastkompsiter visar egenskaper i nivå med termoplastkompositer av andra växtfibrer, men rörflen har fördelen att inte konkurrera med livsmedelsproduktion om odlingsmark och ingen energitillförsel behövs för torkning i och med att gräset skördas torrt på våren. Rörflen är dessutom flerårigt så jordbearbetning och sådd behöver inte göras varje år.

En kortversion av resultat och slutrapporten bifogas här.

Nya forskningsresultat; Rörflen, biogas och strö, en bra mix!

Grönskördad rörflen som biogassubstrat i kombination med vårskördat rörflenströ skulle kunna skapa flera synergieffekter. Hushållningssällskapet och JTI har tillsammans med lantbrukare i Vännäs och Hammerdal genomfört ett forskningsprojekt för att ta fram svar på flera av de frågor lantbrukarna har inför investeringar i nya biogasanläggningar.

Resultaten sammanfattas här:

Rörflen, biogas och strö, en bra mix!

Hela projektet beskrivs mer ingående i slutrapporten:

Slutrapport R-436 CG AB IN m fl

Projekt Rörflen som affärsidé avslutat

Fasta och flytande bränslen, foder, djurströ, biogasråvara, biokompositer, komposterbara konsumentprodukter, täckmaterial, växtnäring, miljötjänster och svampodlingssubstrat är några exempel på vad svensk landsbygd kan leverera med hjälp av rörflen.

Under projektperioden 2013-2015 har ett antal användningsområden för rörflen undersökts och visat på en rad affärsmöjligheter.

Samhällets behov av mer förnybar, klimatsmart energi och biobaserade produkter istället för fossila, kan tillgodoses genom att nyttja biomassa. Rörflen är en växt som genom sin tålighet och goda skörd kan skapa värde på många överskottsmarker. Genom att odla och förädla rörflen lokalt kan arbetstillfällen, lokal tillväxt och försörjningstrygghet tillsammans med miljönyttor spridas över landet.

-När odlare samarbetar med andra kompetenser som forskare, entreprenörer, kommuner, kunder och rådgivare uppstår nya spännande idéer, det har vi sett exempel på under projektets gång, säger projektledare Cecilia Wahlberg Roslund.

För mer information om genomfört utvecklingsarbete, läs gärna slutrapporten:

Slutrapport Rörflen som affärsidé 150624 slutvers

 

Ny produkt utvecklas – pyrolysolja av rörflen

Ett produktivt gräs och en ny produkt i form av pyrolysolja, båda med stor potential för nya hållbara samhällslösningar. Senaste årens utvecklingsarbete och samverkan med rörflenodlarna i norr har resulterat i att Hushållningssällskapet initierat och medverkat i ett forskningsprojekt som SP Energy Technology Center AB i Piteå har genomfört under 2014-15. Projektet har handlat om att tillverka erforderlig mängd pyrolysolja från rörflen för förbränningstester, karakterisera den tillverkade pyrolysoljan och jämföra den med olja tillverkad av biomassa med lägre halt askbildande ämnen (stamved från tall/gran).

Läs mer om produkten här.

 

Bränslet som blev strö | SVT-inslag

Förhoppningarna på det snabbväxande energigräset rörflen har varit stora. Men värmeverken föredrar andra bränslen, så nu hamnar gräset i stallet i stället.

Samhället har satsat miljontals kronor på forskning och utveckling av rörflen som energiråvara. Det förnyelsebara och därmed miljövänliga gräset skulle ersätta fossila bränslen som kol och olja i stora värmeanläggningar. Men låga elpriser och överskott på pellets gör rörflen iskallt som bränsle.

 

Se eller läs hela SVT-inslaget här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/branslet-som-blev-till-stro